Förbenat!!

Har under ett par eckor kännt att nått är på väg åt fel håll....
Men liksom inte trott,,,,(förträngt) att de skulle kunna gå så långt ner igen....
Men i helgen kom de som ett brev på posten...orosmagen..så fort jag går upp,
så sätter den igång,,,WTF!!! Arggghhhhh!!

jaja,,, paniken ligger å lutar där bak nånstans,,,men har väl kommit så långt
i min utveckling att jag inte låter den komma fram till sin spets...

ilt letar jag efter en lösning,,,Och VAD har jag egentligen gjort (eller inte gjort)
som fått mående att komma tillbaka?!

Har ju sett tidiga tecken på att jag börjat skjuta upp saker..
OCh har ju klarat mig länge utan mitt dagliga schema,
men de är ju bara att börja med igen :-)
Göra de realistiskt och FÖLJA de till punkt o pricka,,,så ska nog denna
lilla gumma komma på fötter igen :-)

Är man ett vuxet barn så är man =)